Blåsippan ute i backarna står….

Vilken härlig promenad, alldeles ljummet regn, nyutspruckna björkar och fullt av blåsippor. Det är vår!

Och gissa vad………det sprang en älg över stigen mitt fram för fötterna på mig…..och jag hade kameran i handen, men jag hann inte få upp den, kameran alltså. Kul ändå att se en älg på nära håll och inte från en bil utan alldeles i fria naturen.  Äsch,  jag har inget direkt att skriva om, så hej då!

Nu har jag riktigt kommit i gång

Vilket pjosk, långt efter påsk

mitt i natten, ensam i rabatten

ståtar en lilja med naturlig vilja

Herregud, jag har ingen skam i kroppen, min poetiska ådra bara svämmar över och tillåter mig inte att vara tjusigt diskret.

Varken tjusighet och diskretion har för övrigt varit mitt kännetecken, även om jag faktiskt försökt att smälta in i omgivningarna så har det varit svårt. Ja, när jag tänker närmare på saken så har jag nog varit lite vulgär……. faktiskt har jag en gång ägt en rosa ambulans……..som dessutom såg ut som om den tillhört en begravningsfirma (innan den blev ommålad).

Men ändå, nu tänkte jag bli smal och elegant, ha höga klackar, små handväskor, inskurna dräktjackor och klockade kjolar. Äsch det sprack visst direkt, jag tilltalas alltid av det överdrivna, av det storartade och då blir det problem med diskretionen.

Adios!

Grannsämja

För att fira årets första värme smög jag in i grannens trädgård och fotograferade deras skilla. Vår egen rabatt är inget att skryta med, en ensam påsklilja, några pärlhyacinter och lite obestämt grönt. Men jag kan ju inte ta bort det, kanske det blir nåt riktigt vackert. Eller kanske blir det en nässla och vem vill inte ha en sådan, tänk vilken soppa man kan göra…..fast jag vet inte säkert, jag har aldrig gjort nässelsoppa, än mindre ätit sådan. Fast…nån gång måste vara den första……

Nu svamlar jag en massa bara för att slippa tala om att jag fuskat med maten i dag. Det började med bröd till frukosten, en skiva mörkt franskbröd med ägg på, det var ju inte så farligt, sen åt jag ärtsoppa till lunch. Men på eftermiddagen fick jag ett riktigt supersug så då åt jag två limpmackor med ost. Det är inte bra men ibland får man förlåta sig själv och gå vidare, som dom säger i de psykologiska kretsarna.

I mina kretsar är vi inte så psykologiska, men att man inte får äta limpa om man vill bli smal, det vet vi alldeles säkert.

Sov gott!

Föräldraskap

I går handlade det om en  farsa, idag om en  morsa, om en renko, som tappat bort sin kalv, som sökte förtvivlat efter den. Det var häftigt att höra hur dom kallade på varandra med ett skällande ljud. Dom hittade igen varandra efter ett tag och återförenandet blev rörande.

Äsch det där skrev jag bara för att få nån slags text till bilden. Det är lika bra att erkänna det uppenbara, ljuga får man göra om sånt som inte kan avslöjas.

Sant är i alla fall att kilona verkar sitta med epoxilim (eller vad det heter). Nu har jag stått stilla i fjorton dagar och det är inte kul. Jag skrev ju för ett tag sedan, att när jag gått ner ytterligare ett och ett halvt kilo, skulle jag skriva ut vikten, men sen verkar visaren ha rostat fast. Attans, nu ljög jag igen, vågen är digital, omutlig och exakt. Hur jag än försöker att ändra ställning  står samma siffror kvar.

Men…..nu har jag lite djupa funderingar…….kan det vara så att jag är rädd för verkligheten……eller för att visa Er verkligheten. Jag menar att om jag inte går ner dom där 15 hektona behöver jag aldrig se min vikt i skrift…….och……. framför allt inte visa Er eländet.

Nej, jag vill bara ha nåt att skylla på när jag slöar till!

Men snart………………………

Folknykterhetens Dag

När jag var liten körde folk omkring i bilar, i korteger, för att hedra folknykterheten, jag hedrar denna dag med en nyponros. Tro nu för all del inte, att detta är den enda betydelsen denna dag har. Nej den här dagen för en himla (rätt ord, va?) massa år sedan åkte guds son upp till sin farsa. Kristi himmelsfärds dag, tänk vilken taskig farsa, låta grabben korsfästas….i dag skulle han ha blivit åtalad och bötfälld.

Så där ja, nu lämnar vi religion och god moral bakom oss och här kommer den verkligt stora betydelsen: Första Metaredagen, d.v.s. det gäller väl framför allt södra delarna av vårt avlånga rike. Norrut är det inte säkert att isarna gått upp. Då får man kalla det för sista pilkaredagen i stället, det kan också bli det sista man gör, för även om det är isbelagt så är det nog rätt skört. Lika bra att stanna på land och köpa ett torskblock.

Jajamensan, här kommer ett  recept på torsk: smält en msk smör i en tjockbottnad gryta lägg på ett lager tomatpure, täck med dill, frusen går bra, salta och peppra torsken och lägg den på dillbädden, på med ytterligare tomatpure och så dill. Lägg på ett lock och låt det stå på låg värme en halvtimma eller till dess fisken är tinad och kokt. En elak svärmor jag hade en gång i världen lärde mig det där receptet och kallade det för falsk krabba.

Det var det bästa hon gjorde för mig, och nu är hon död. Inget ont om dom döda, men nog blev världen en aning bättre sen. Oj det där var elakt sagt, jag ångrar mig, lite…… hon var duktig på att laga mat i alla fall. Kanske var det där jag grundlade min fetma, jag vill komma ihåg att jag stoppade munnen proppfull av mat och trodde att det skulle täppa igen mina öron också.

Men bara så Ni vet

inte gick det

jag blev bara fet

Men nu är det snart slut på det. Herregud va smal och snygg jag snart ska bli!

Tjao!

Snygg älg, eller hur? Bilden är ju inte precis ny, men när jag söker i albumet är det inte många neutrala men intressanta  bilder där. Det är framför allt bilder på  barn och barnbarn,  äkta och oäkta män och  vedtravar i tjusiga böjar som blivit sparade och det är väl inte så kul. Men……vi har en lös hårddisk med massor  av bilder, kanske jag nån gång skall lära mig att använda  fotografierna från den.

Man skulle ju, tack vare det inledande småpratet, kunna tro att jag mår bättre men det gör jag inte. Jag mår bedrövligt, kilona sitter fast, om jag inte bantat kunde jag tröstat mig med ballerinakex och chokladpudding, men till och med det förnekas mig. Fy Bubblor eller bubblan som man sade som barn, när man var förbjuden att svära. Kanske det skulle pysa ut lite frustration om jag, direkt i apparaten, svor en genomilsken ramsa:

”Satans heta helvete, fy fan.” Djävulens moster var en get”.

Jo, lite bättre blev det allt! Naturligtvis handlar det om att placera svordomarna på rätt plats, min pappa var en mästare på det. Ramsorna här ovan kommer från honom och han tog ingen skit. D.v.s. inte från översittare och småpåvar, men från familjen tog han mycket. Jag kommer inte ihåg att han använt dessa ord mot mig, någonsin, och jag var inget dygdemönster även om jag var snäll innerst inne.

Våren är seg, kylan vill inte riktigt släppa taget, men min meterologiskt intresserade dotter påstår att om Maj är kall blir sommaren varm. Hoppas hon har rätt. Hej då!

”Bakis”

” när beslutsamhetens friska hy

i eftertankens kranka blekhet vänds”

Kanske var det Veinö Linna som skrev de berömda orden, jag tog mig, i alla fall, friheten att använda dom om det återfall jag tog i går. Jag känner likheten med den där utblommade maskrosen. Silvergrå och torr…….men full av visdom och kraft att sprida mina tankar för vinden.

Herregud, jag blir direkt imponerad av mig själv, men så var  det, det där med återfallet.

Attans, men sockerdemonen stack upp sitt falska huvud och viskade: ”kolla chokladkakorna där, dom där med yoghurtfyllning, undrar vad dom smakar” mer behövdes inte för att jag skulle falla. Tankarna rusade runt i skallen och så tog jag beslutet: jag käkar en halv chokladkaka. Naturligtvis tänkte jag dela den med min passagerare (detta utspelade sig på macken) och lyckligtvis var han vänlig nog att bistå och (förstå) mig. Tråkigt nog räckte det inte med det, utan senare på kvällen drack jag  läsk, och det var inte ens gott. Men i dag är det nya tider, så idag är det slut med slarvet.

För att peppa upp mig gick jag med i en grupp på facebook, den hette ”jag är vacker och duger som jag är” eller nåt. Tänkte att det skulle lappa ihop själen och med det hålet i magen och därav skall alltså följa att KILONA kommer trilla och jag bli smal. Hur svårt kan det vara? Bara att gå med i en facebook-grupp och simsalabim går jeansen att stänga!

Nu skall jag undersöka elljusspåret, det som är utan ljus, men med el, alltså en elledningsgata med medföljande stig och se om det torkat upp så mycket att man kan promenera hela rundan i dag. Det har varit en ovanligt torr maj så därför har jag gott hopp. Just den där stigen är så himla härlig att gå, för att inte tala om åka spark på.

Dock, sparksäsongen är tillända!!!!!!!!!! Nu är det bara att vänta på islossningen i Faxälven och så på med bikinin, tar man en blå är det ingen som ser skillnad på skinnet och den. Efter badet menar jag! Tjao!