…kolla storken…

Visserligen strax utanför Tallinn, men ändå och likväl ett vårtecken, jag tog bilden genom bussfönstret på hemresan och är lite stolt över resultatet. Jag har sett storken tidigare i Afrika, men så här mitt i ett bo och allting, det var riktigt härligt.

En av medpassagerarna berättade att hanen kommer en vecka före honan och tar boet i besittning och inreder det tills dess att hans fru kommer. Det låter så väldigt sympatiskt.

Nu är det så här, att jag har saknat lust att skriva blogg och jag vet vad det beror på…….jag har fuskat….jag har haft ett jävla återfall, choklad, socker och bröd….jag önskar jag vore död……inte precis så illa men illa nog och så rimmar det.

Jag har rannsakat mitt inre och försökt få svar på varför det blev just nu och har med kvasipsykologens envishet konstaterat att det beror på förra veckans framgångar, något mysko i mitt inre gillar inte framgång.

Mitt inre jag tillåter inte att jag lyckas……men va f-n…..kan det vara så? Det låter dubbelknepigt, men jag har sett det under tidigare bantningsperioder. Varje gång det börjar gå bra blir sockersuget övermäktigt…men…. den här gången måste jag fixa det….nu ska jag bli smal för gott och aldrig mer titta efter XXL på BiB-avdelningen på Hennes.

Jag har också sett liknande saker hos alkoholister, en kille jag kände var nykter i månader och skulle efter flera år äntligen träffa sin dotter…det var hans mål….det stora verkliga livsmålet, men en vecka innan hon skulle komma började han supa igen. Efteråt sa han att han inte vågade lyckas med så stora saker, att han inte var värd det. Kanske liknelsen haltar lite, men nåt ligger det väl ändå i det.

Tro nu inte att jag gett upp, nej minsann, det är den här gången jag skall lyckas. Till sommaren skall jag köpa ny baddräkt, helt och hållet utan X framför storleken, röd med guldrevärer…..eller så….

Vi får se!

Hasta manana

Annonser