Livets gång

Vi var nydanande, vackra och starka.

Vi var den första generationen där alla kunde engelska.

Vi hade rockenroll som rättesnöre och gillade man inte Elvis fick man älska Tommy Steele.

Ja, herregud vad har det blivit av oss, gråhåriga och halta har vi tågat in det nya århundradet, trots att vi menade att vi skulle dö unga och bli vackra lik.

Vi var ju faktiskt rätt lösaktiga också, i p-pillrens tid behövde tjejerna inte vara så rädda att bli med barn, därav följde att ett och annat nummer inte var prenumeration.

Numer är nummer en siffra.

Annonser

borta bra men hemma bäst

Vi är ett lyckligt par, som är glada åt vad vi har, men ibland kommer lejda mördare till häst och då är harvärjan bäst.

Alltså, pannan är kopplad och vi är hemma. Det är jättemysigt, solen skiner inte, det gräs som syns är brunt men vår lilla stuga är en juvel.

Alltså, lejda mördare ser vi inte så ofta, det är husets herre som sett en sådan under sömnen. Det är i alla fall gott och väl att det är drömmarna som är maror. För en del är det fruarna.